Vilken är hopp- respektive dressyrhästens Akilleshäl?

Del 1 (2). Vad vi kan göra för att förebygga skador hos våra hästar är en alltid brinnande aktuell fråga. Gäller samma sak för hopphästen som för dressyrhästen? Jonas Tornell, tidigare veterinär för hopp- och dressyrhästarna, berättar här i första delen av två, om hur påfrestningen på hästen skiljer sig mellan dom olika disciplinerna och ger oss några tänkvärda råd på vägen.

– Hästarnas ben är egentligen underdimensionerade för deras stora kroppar, i synnerhet när dom utsätts för ett arbete med hög intensitet, säger Jonas Tornell.

Jonas Tornell är veterinär, tidigare ansvarig för landslagen i hoppning och dressyr och driver egen veterinärklinik i
Spannarp i Skåne. Foto » Svenska Ridsportförbundet

Även i frihet rör sig hästen ibland i högt tempo och kan utföra rörelser som liknar dom vi ber om när vi rider. Skillnaden är då att hästen inte har den extra belastning en ryttare innebär och att intensiteten inte är densamma.
– Visst är det så att hästar i olika discipliner utsätts för olika form av ansträngning, intygar Jonas. Den påfrestning en hopphäst utsätts för skiljer sig en hel del ifrån hur en dressyrhäst belastas. Därför ser skadorna olika ut i respektive disciplin.

Känn din hästs grundfysik
För att förebygga skador finns en del du kan göra, oavsett om du rider dressyr eller hoppar.
– Det allra viktigaste är att du lär känna din hästs grundfysik, berättar Jonas. Då upptäcker du snabbt om något är på tok. Det händer allt som oftast att vi får in hästar till kliniken där ägarna faktiskt inte är helt säkra på hur exempelvis benen brukar kännas vid en genomgång. Det kan leda till onödiga felbedömningar.

Jonas förklarar att ett överben till exempel inte behöver betyda något, om det funnits där under en längre tid och varken utvecklats eller varit varmt. Det är också bra att ha koll på hästens muskler.
– Ett ”muskelhål” i halsmuskulaturen är relativt vanligt. Det har ofta uppstått redan i tidig ålder, orsakat av att hästen fått en smäll eller blivit biten. Har ägaren inte observerat detta kan man förledas att tro att det har något med problematiken att göra.

Var noga med att känna igenom din häst och lär dig dess fysik. Hur känns hästen vid palpering när den är frisk? Finns där några överben, några gallor, muskelhål, muskelknutor?
Det händer allt som oftast att vi får in hästar till kliniken där ägarna faktiskt inte är helt säkra på hur exempelvis benen brukar kännas vid en genomgång, berättar Jonas.

Var därför noga med att känna igenom din häst och lär dig dess fysik. Hur känns hästen vid palpering när den är frisk? Finns där några överben, muskelknutor, gallor eller muskelhål ? Utvecklas dom eller är dom desamma över tiden?
– Hittar du till exempel en mjuk galla i kotsenskidan på ett ben, ta gärna ett kort med telefonen för att ha något att jämföra med senare, tipsar Jonas.

– Hästarnas ben är egentligen underdimensionerade för deras stora kroppar, i synnerhet när dom utsätts för ett arbete med hög intensitet, säger Jonas Tornell.

Den viktiga återhämtningen
En viktig del i förebyggandet av skador är att ge muskulaturen tid att återhämta sig.
– Det stämmer att träning bryter ner medan vila bygger upp, säger Jonas.

Problemet är naturligtvis att det kan vara svårt att veta hur långt man kan tänja gränserna. För att utvecklas måste du få hästen att ibland ta i lite extra. Hästen måste få bli trött.
– Men när hästen är trött är risken för skador större. Lär dig hur många dagars återhämtning din häst behöver efter träning. Känns den trött kanske det är en veckas aktiv vila som gäller.

Aktiv vila. Det är alltså ingen boxvila det är fråga om. Låt hästen gymnastisera utan att bli trött. Jogging är en utomordentlig form av aktiv vila. Tänk också på att lägga in ett joggingpass direkt efter träning för att få hästen att varva ner. Nedvarvningen kan hjälpa till med att minska både träningsvärk och stela muskler.

Du kan också förebygga skador genom att massera utsatta områden. Ta gärna hjälp av kiropraktor eller massör och lär dig hur du masserar och stretchar.

Muskelspänningar
– Spänning i en muskel är en tidig varningssignal, menar Jonas. Om du tillsammans med en massör eller kiropraktor går igenom din häst, kan du lära dig att direkt känna när en muskel är spänd. Och en spänd muskel betyder fara för motsvarande led.

Jonas ger rådet att känna igenom hästen varje dag.
– Hästar reagerar väldigt olika vid palpering av muskler och det är viktigt att du är medveten om hur just din häst reagerar för att veta om det beror på att den har ont eller bara för att den är kittlig.

En häst kan spänna emot utan att den har ont och det är relativt vanligt att ston är kittliga och spänner sig vid mycket lätt beröring.
– Försök alltid att få din häst avslappnad först, gör något den tycker om, kanske borsta den med en mjuk borste för att få den avspänd.

Jonas menar att massage är mycket effektivt för att komma tillrätta med stela och ansträngda muskler. Det är utmärkt att använda sig av i vardagen.
– Naturligtvis kan du ta hjälp men det är mycket du kan lära dig att göra själv. Massage ger dig också ett ypperligt tillfälle att lära känna din häst.
En muskel ska, när den är avslappnad, ge ett fast och jämnt motstånd mot dina fingrar. Muskeln ska inte vara öm och inte heller kännas stum eller ”tom”.

HOPPHÄSTEN
På hopphästen är påfrestningen stor på bakknäna.
– Det är inte ovanligt att hopphästen blir trött i bakknäna och att överansträngningen sedan leder till en inflammation, berättar Jonas.

Även i ryggen kan hopphästen bli ansträngd och spänd. Spänningen kan sitta i hela ryggen, från dom främre delarna till den nedre delen, området från ländryggen till korset. Här kan ileosakralleden (SI-leden, eller korsleden, leden mellan korsryggen och bäckenbenet) och lumbosakralleden ta stryk vid överansträngning.

På hopphästen är påfrestningen stor på bakknäna.
– Det är inte ovanligt att hopphästen blir trött i bakknäna och att överansträngningen sedan leder till en inflammation, berättar Jonas.

Om muskulaturen inte får chans att återhämta sig eller om hästen ådragit sig en inflammation på grund av överansträngning i dessa områden, följer ofta problem med frambenen, knäna och kotorna.
– Är hästen trött landar den tyngre och har sämre förmåga att ta emot sig. Detta kan resultera i till exempel kotledsinflammationer eller att hästen landar snett och vrickar sig i hovleden.

Den där oturen man kan skylla på när hästen råkar ut för vrickningar, menar Jonas inte alltid är ren och skär otur.
– Det kan helt enkelt bero på otillräcklig träning och att man inte varit tillräckligt observant. Det är viktigt att inse att man faktiskt kan ”minska risken för otur”, säger Jonas klarsynt.

DRESSYRHÄSTEN
På dressyrhästen kan man ofta upptäcka problematik i nackmuskulaturen och i nackens leder. Längst upp i nacken, bakom öronen, finner man ofta spänningar. Det här området är lätt att massera och många hästar tycker om det. En ömhet i den här regionen bör dock kollas upp, det kan tyda på problem med alltifrån käkled och tänder till bakben.

På dressyrhästen kan man ofta upptäcka problematik i nackmuskulaturen och nackens leder. Längst upp i nacken, bakom öronen, finner man ofta spänningar.

På dressyrhästen är det inte ovanligt att halsens muskler är spända, både brachiocephalius, den långa halsmuskeln och sternocephalius, underhalsmuskeln. Jonas poängterar hur viktigt det är att med jämna mellanrum ge hästen tillfälle att sträcka ut musklerna.
– Det är naturligtvis inte fel att hästen går på tygeln och i en något högre form, men det är oerhört viktigt att den inte gör det alltför långa perioder åt gången.

Jonas förklarar att ledkapslar och ledinfästen kan påverkas och resultera i ledinflammation.
– Träna en stund, ge hästen möjlighet att sträcka på halsen under någon minut och träna sedan vidare. Det kommer säkerligen att möjliggöra en längre stunds träning än om du rider i samma form utan paus.

Problem med nacken kommer ofta från att hästen redan som unghäst överansträngts. Jonas påpekar att det faktiskt i programmet i unghäst-VM, ingår att visa att hästen kan gå med utsträckt hals.

Även rygg, hasor och bakknän utsätts för extra påfrestning när man kräver en högre grad av samling. Från början av ländryggen, ungefär där sadeln slutar, och till yttre delen av ländryggen uppstår ofta spänningar på dressyrhästen.

På hästar som går svårare dressyrklasser är det vanligt att problemen kommer längre bak. Det beror på att vinkeln på bäckenet och länden blir en annan i mer avancerade rörelser, som piaff och passage.

Baksidan av låret är ett annat område som ansträngs på dressyrhästar i dom högre klasserna, eftersom det krävs att dom sätter sig mer över bakbenen.
– Det här är ett område som är rätt lätt att massera själv, säger Jonas. Problem med framkotorna är vanligen sekundära skador. Dom föregås ofta av att hästen blivit trött och överansträngd i dom bakre delarna. Problematik i kotor, hasor och bakknän kan i sin tur leda till skador på gaffelbandet.

Att tyda tecknen
Det är inte alltid tecknen på att hästen har problem, är så tydliga. Jonas berättar att man på hopphästen ofta känner av problem i ryggen tidigare än på dressyrhästen.

Hopphästen visar tydligare att den har ont i ryggen genom att helt enkelt stanna på hinder medan tecknen på att en dressyrhäst har besvär, kan vara mer diffusa.
– Däremot kan hopphästen fungera med ledproblematik i knän och hasor utan att visa det nämnvärt medan sådana problem ofta märks tydligare hos dressyrhästen, avslutar han.

Del 2 “Så undviker du ridskador” kan du läsa här »

Text och foto » Eva Jacobsen Svaton, publicerad i Equipage 2013

En tanke om “Vilken är hopp- respektive dressyrhästens Akilleshäl?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.