Styrketräning med serier och studs

Behöver du stärka din hästs ryggmuskulatur? Vill du hjälpa din unghäst att balansera upp sig bättre? Bör din rutinerade hopphäst förbättra sin frambensteknik? Eller är din dressyrhäst i behov av en mer varierad träning? Dags för gymnastikhoppning!
– Gymnastikhoppning bygger upp hästen ur många olika aspekter – teknik, styrka, balans och självförtroende”, menar Ragna Erlandsson, tävlingsryttare och C-tränare i hoppning.

Gymnastikhoppning – som är samlingsnamnet för serier och studs – är ett bra sätt för ryttare att träna balans, följsamhet och position över hästen. Men först och främst är gymnastikhoppning till för hästen, då det är uppbyggande på flera olika sätt.
– Gymnastikhoppning är hästens styrketräning, både fysiskt och psykiskt, poängterar Ragna. Det är stärkande för muskler, det hjälper hästen till en bättre balans och det utvecklar hästens teknik, exempelvis frambenstekniken. Dessutom stärker gymnastikhoppningen hästens självförtroende, om det görs på rätt sätt.

Vaknar upp och bjuder till
Den kanske främsta fördelen som Ragna ser med gymnastikhoppning, är att det är en ganska lätt och okomplicerad träningsform, som ändå ger mycket resultat.
– Eftersom studs och serier byggs med avstånd som underlättar för ekipaget att hitta en rytm och ett flyt, så får du hästen att jobba på ett enkelt och naturligt sätt. Hästen arbetar med hela kroppen men kanske främst med ryggen. Och för hästen är gymnastikhoppning omväxling och variation som ger en positiv attityd till arbetet, trots att det är ganska ansträngande.
Ragna berättar att hon på träning ofta ser lite tröga hästar med dålig bjudning i markarbetet få en helt annan framåtbjudning under gymnastikhoppningen.
– Särskilt studsövningar kan motivera lite sega hästar och få dom att vakna upp, bli kvickare och bjuda till mer, fortsätter Ragna.

Däremot passar studs sällan bra på heta hästar.
– Heta hästar får oftast väldigt bråttom över studsen, påpekar Ragna. Det finns undantag där heta hästar kan stoppas upp av många hinder i studsserier, men generellt kan man säga att studsserier stressar heta hästar, och ju fler hinder desto fortare ska dom ta sig igenom hinderserien. En studsövning med två hinder kan räcka för en het häst.

Färre hinder för ovana
Detsamma gäller unga och orutinerade hästar – bygg inte med för många hinder i följd.
– Riktigt unga hästar kan och ska inte hoppa serier, då dom inte har bjudning för det, påpekar Ragna. Här får man börja med ett eller två hinder tills hästen har bättre bjudning.
Studs, där avståndet mellan hindren är 3-3,20 meter, ska man också undvika med unghästar.
– Även om studs alltid byggs lågt, runt 50-70 centimeter, så är det för avancerat för unga hästar. Dom riskerar att bli stressade och har svårt att förstå att det kommer fler hinder.

För äldre men orutinerade hästar rekommenderar Ragna också få hinder – till att börja med.
– Börja med ett hinder, gärna det hinder som är tänkt att vara det sista i serien, exempelvis en oxer som ger bra, runda språng. Bygg sedan på framåt, och ha till exempel två låga oxrar som hjälper ryggverksamheten.
Hur lång tid det tar innan en orutinerad häst kan hoppa längre serier, beror på hur ofta och konsekvent du tränar.

Mjölksyra kan slå till
Ragna föreslår att man tränar kortare pass av gymnastikhoppning, oavsett om hästen är rutinerad eller ovan. Men gärna ofta.
– Det är självklart beroende av vad du har för målsättning, men en hoppryttare bör träna på hinder minst två gånger i veckan.
Dressyrhästar, och andra hästar, bör få chansen att gymnastikhoppa i alla fall en gång i veckan, tycker Ragna.
– Ett vanligt misstag som folk gör vid gymnastikhoppning är att dom hoppar för sällan. Och när dom väl gör det så håller dom på för länge och med för många hinder.
Ragna menar att eftersom hästen kan bli trött relativt snabbt, kanske främst när man hoppar studs, så är det bättre att träna kortare pass men oftare.
Rid inte efter klockan utan var lyhörd för hästen. Då hästen ofta får bra bjudning i dessa övningar, är det lätt att tro att hästen fortfarande är pigg.
– Det är många muskelgruppen som jobbas, i första hand ryggmusklerna, och hästen får lätt mjölksyra, säger Ragna. Det är då skador kan inträffa.

Trav in för orutinerade
En, för hästen, enkel och tilltalande form av serie är en travserie.
– Travar du in krävs ingen anridning, vilket gör det lätt att komma in rätt, menar Ragna. Du kan också ha galoppbommar i serien istället för enbart hinder.
Ragna tipsar om en lite enklare travserie med en travbom, ett kryss och därefter tre galoppbommar fram till en oxer. Galoppbommarna blir som studs fast på marken. » Se övning 1
– Vid första galoppbommen kommer hästen fatta galopp. Galoppbommarna som följer reglerar sprången rätt så att det blir lätt att hålla en jämn rytm. Bommarna hjälper också till att hindra hästen från att bli för lång eller springa iväg samtidigt som den kommer att få ett runt och fint språng med en bra ryggverksamhet över oxern.

Serier eller studs?
Ragna menar att generellt sett är studs mer avancerat än serier. Serier kan anpassas efter hästens utbildningsnivå och ryttarens vana, medan studsen alltid har mellan 3-3,20 meter mellan hindren.
– Självklart kan studsens svårighetsgrad påverkas genom att justera höjd och antal hinder. Men generellt anser jag att studs är för vana hästar och ryttare.
Även för vana ekipage rekommenderar Ragna en lägre höjd i studsen framför att hoppa högt.
– Förutom att variera antalet hinder kan hindertypen variera. Bygg först med rättuppstående hinder. När det sitter kan du försvåra genom att bygga studsen med kryss.

Kryss-studs är bra för att rakrikta hästen, men det är ingen nybörjarövning.
– Fem kryss i en studsserie är inte så lämpligt om man har svårt med styrningen. Det kräver en rak häst, menar Ragna.
I en serie är kryss ett bra hinder för hästar som behöver få upp frambenen, gärna en kryssoxer i serien för lite slarviga hästar.

Ragna bygger gärna studs inne i en serie. Hästen får komma tillbaka över studsen och balansera sig själv och får därmed ett bra språng över hinder. En enkel övning är övning 1 och en svårare variant är övning 4.
– Börja med ett rättuppstående, tre studs där hästen måste komma ihop sig, sedan ett galoppsprång till ett räcke, ett galoppsprång lite framåt till ytterligare ett räcke och ett galopp-språng ut över en oxer » Se övning 4

Stegra höjden med självförtroende
Hinderhöjden vid gymnastikhoppning anpassas efter hästens utbildning, men generellt behöver inte hindren i en serie vara högre än 1 meter, enligt Ragna.
– Serier är också perfekt för den som vill gå in på en ny, högre höjd istället för att rida på ett enstaka, högt hinder, tycker Ragna. Bygg istället sista hindret i serien högre, eftersom chansen är stor att hästen kommer rätt i en serie.
Ragna menar att serien gör hästen väl förberedd i och med att den bara kan rulla på och hitta ett flyt.
– Seriens rytm gör ofta hästen avslappnad och ger den en känsla för att hoppa lite större hinder. Förutsättningarna är dom bästa och hästen får självförtroende.
Ragna tipsar om att man kan bygga en kortare serie med ett högt sista hinder, eller en lite längre serie där hindrens höjd successivt stegras.

Omväxlande för dressyrhästar
Gymnastikhoppning är inte bara för hopphästar. En övning som är lätt att göra själv är tre hinder, eller bommar på block, på volt där hästen får hålla en jämn galopp och jobba på att hålla voltspåret.
– Det är som en mix mellan markarbete och gymnastikhoppning, som gör hästen lösgjord men som också ger lite tryck i galoppen.
Ragna anser att gymnastikhoppning ett perfekt sätt för dressyrekipage att variera arbetet.
– För dessa hästar handlar det i första hand inte om att stärka sig utan det är mer för psyket. Det blir omväxling, en ny situation, en annan ridstil – lite glädje helt enkelt, avslutar Ragna.

Text och foto » Katarina Willers, ur utgåva 8 2014

Tipsa en vänShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *