Så undviks ledinflammation

Att hälta är den vanligaste anledningen till veterinärvård av häst, vet nog dom flesta nu. Men kanske inte att ledinflammation i sin tur den vanligaste orsaken till hälta? Varför uppstår ledinflammationer och finns det något vi kan göra i förebyggande syfte, innan hältan uppstår?

En häst kan få en ledinflammation i alla sina leder men vanligast är kotled, framknä och has.
– En ledinflammation beror alltid på att leden utsatts för mer än den tål, inleder Karin Holm Forsström, klinikchef för hästkliniken på Universitetsdjursjukhuset vid SLU i Uppsala.

Karin menar att ledinflammationen antingen uppstår på grund av en tillfällig, akut överbelastning, eller en mer kronisk, utdragen i tid.
– Vi ska också ha klart för oss att så fort vi använder kroppen, sliter vi på den. Den delikata uppgiften är att lägga träningen på en lagom nivå.

Oavsett om inflammationen i leden, s k artrit, beror på en akut skada, som en vrickning, eller en längre tids överbelastning, kan den, om den inte behandlas, medföra en försämring av kvaliteten på ledvätskan, nedbrytning av ledbrosket och med tiden leda till artros och benpålagringar.

Avla för hållbarhet
När en hälta uppstår har vi överskridit gränsen för vad leden tål. Men att veta exakt hur mycket påfrestning en led tolererar är svårt.
– Det är ytterst individuellt vilka förutsättningarna är, berättar Karin. Hästar har, liksom vi människor, olika medfödd potential. Kvaliteten på ledmaterialet är i hög grad genetiskt betingat.

Även en mycket noggrann och försiktig ryttare kan alltså drabbas av att hennes häst blir halt.
– Ett gott råd är att avla på hållbara hästar! deklarerar Karin. Samtidigt uttycker hon sin glädje över att hästägarna tycks ha blivit alltmer medvetna.

Inte svart-vitt
– Ledproblem kan inte ses som en svart-vit skala, utan snarare som en gråskala, menar Karin.

En tydlig hälta kan bero på en akut skada, som en vrickning eller på en överbelastning som pågått under en längre tid. För att undvika att problemet ska gå så långt som till hälta är det av största vikt att väl känna sin häst och reagera om något känns tokigt.
– Om hästen inte känns som den brukar, inte är villig, då är det något som inte stämmer.

Det är den där nyansen som är viktig att inte negligera. Naturligtvis har hästar, liksom människor, bra och mindre bra dagar men uppför sig hästen inte som vanligt, är det värt att börja fundera.
– En dubbelsidig hälta är exempelvis mycket svår att se men kan upplevas som att hästen inte går fram, berättar Karin.

Hon berättar vidare att det många gånger hänt att ryttare inte upplevt någon hälta hos sina hästar medan det vid veterinärkontroll uppdagats att hästarna inte rört sig symmetriskt.
– Man måste naturligtvis då också ställa sig frågan huruvida hästen faktiskt är halt eller om den bara inte rör sig symmetriskt, säger Karin och avslöjar att hon deltagit i ett forskningsprojekt om just detta, huruvida en asymmetri i rörelsemönstret alltid ska klassas som hälta. Resultatet har publicerats i Svensk Veterinärtidning “Undersökning av hälta med objektiv rörelseanalys”Ladda ner pdf här »

Behandling och vila
En häst med ledproblem ordineras oftast behandling kombinerad med vila och ett väl anpassat uppbyggnadsarbete. Man är i veterinära kretsar ganska överens om att ledinflammationer inte botas genom enbart vila.
– Vilken typ av behandling som väljs beror på nivån på problemet men också sjukdomshistorien och vilken typ av arbete hästen utför.

Är problemet av allvarligare art kan viloperioden bli ganska lång och medföra att hästen både tappar muskler och går ner i kondition. Regelbunden veterinärkontroll är ett sätt att uppfatta problem innan dom lett till allvarligare skador. På tävlingshästar är det vanligt att man gör hälsokontroller flera gånger om året.

En hälsokontroll av hobbyhästen, åtminstone en gång om året, kan göra att man undviker dom skador som följer på att hästen gått med ett ledproblem en längre tid.
– Många ryttare lägger in en hälsokontroll strax innan en redan inplanerad viloperiod, på det viset kan man slippa en oönskad vila.

Diagnos
För att diagnosticera en ledinflammation palperar veterinären (känner igenom med händerna) hästens ben, rygg och hals för att kunna observera eventuella ömheter eller om hästen är ojämnt musklad.

Veterinären ser också på hästen i rörelse, både på rakt och böjt spår likväl som på både hårt och mjukt underlag.
– Sedan görs vanligen böjprov där en eventuell ömhet i leden eller dess omgivning visar sig när hästen springer efter att leden böjts ihop under en minut. En mindre reaktion behöver inte innebära att det finns ett problem men en kraftigare reaktion eller en reaktion på endast ett ben tyder vanligen på att något inte är som det ska.

Om hästen visar sig vara halt utan att man kan hitta någon direkt orsak, kan veterinären lägga en diagnostisk bedövning för att lokalisera ursprunget till hältan och kunna gå vidare med antingen en behandling eller ytterligare utredning i form av ultraljud eller röntgen.

Behandling
Om hältan väl lokaliserats till en led ges vanligtvis en lokal behandling i leden.
– Det finns flera antiinflammatoriska preparat att tillgå. Är hältan inte särskilt uttalad kan man ge ett preparat i fodret, som exempelvis metacam eller fenylbutazon. Om det däremot är fråga om en tydlig hälta ger en lokal behandling bättre resultat, berättar Karin.

Förutom att injicera ett antiinflammatoriskt preparat direkt i leden finns även alternativ i intravenösa och intramuskulära preparat.
– Dom anses inte lika effektiva som dom preparat som injiceras direkt i leden men kan användas exempelvis om det finns symptom från flera leder eller om det är en häst som är omöjlig att sticka i leder.

Karin påpekar att en injektion i en led alltid innebär en risk för infektion och därför endast bör göras när det är av behovet påkallat.

Konvalescens
Efter en behandling i en led ordineras alltid vila från träning. Karin förklarar att vilan är av största vikt för att ge vävnaden tid att läka. Behandlingen kan behöva ske vid flera tillfällen, beroende på hältans art och preparatet.

En viktig del i behandlingen är också programmet för träningen efter vilan, särskilt om viloperioden varit längre.

Preparat
Det finns en rad antiinflammatoriska preparat på marknaden som kan injiceras i leden vid ledinflammation.

PSGAG (förkortning av polysulfaterade glukosaminoglukaner) är en delvis syntetisk substans som huvudsakligen består av kondroitinsulfat.

Hyaluronsyra, eller tuppkam, utvanns ursprungligen verkligen ur tuppens kam men är idag i huvudsak syntetisk.
– Kortison, som är ett starkare antiinflammatoriskt preparat, är mer effektivt vid kroniska skador som exempelvis broskskador. Enbart Hyaluronsyra används vid lindrigare och akuta hältor, informerar Karin. Ofta används en kombination av båda.

Det finns också nyare typer av behandling som exempelvis IRAP, där hästens eget blod efter preparering injiceras i den sjuka leden.
– IRAP är en behandling som vi sällan använder på Universitetsdjursjukhuset, eftersom den vetenskapliga dokumentationen av metoden ännu är bristfällig, säger Karin. Det här är ett område där det fordras betydligt mer forskning. Visst har forskning gjorts men eftersom det är den individuella hästens eget blod som injiceras är det svårt att göra rättvisa kliniska studier med försöksgrupper och kontrollgrupper under likvärdiga förhållanden.

Hon menar att det krävs mer dokumentation.
– Men det är absolut intressant och vi har på SLU pågående forskningsprojekt även inom det området.

Förebyggande fodertillskott
– Hyaluronsyra som injiceras i en led bryts ner ganska snabbt, berättar Karin. Man ska alltså inte föreställa sig att preparatet ligger i leden och smörjer under en längre period.

Hyaluronsyra finns även som fodertillskott, vilket gör det möjligt att ge det under en längre tid.
– Det finns studier gjorda i USA som ger en antydan om positiva effekter vid användning under flera månader. Det är ett ganska dyrt preparat så den ekonomiska aspekten måste naturligtvis vägas in.

Att det inte finns mycket dokumentation om ett preparats effekt är inte ovanligt.
– Även traditionella preparat har ofta ganska lite dokumentation, säger Karin. Det finns vanligtvis få studier på det kliniska fallet men desto fler studier i laboratorier. Skulle en djurägare fråga mig om råd att använda hyaluronsyra oralt eller inte så skulle jag varken aktivt rekommendera det eller aktivt avråda ifrån det, fortsätter Karin. Men visst är det okej att testa om man vill ta kostnaden – som är ganska hög – det gör i alla fall ingen skada.

Blodprov avslöjar
Inte bara på SLU bedrivs forskning på hästars leder. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har veterinär Eva Skiöldebrand tillsammans med ett forskarlag, bestående av både veterinärer och läkare, bedrivit forskning om ledskador sedan många år.
– Sjukdomen har ett snarlikt förlopp hos människa och häst, berättar Eva, vilket gör det intressant för veterinärer och läkare att samarbeta i forskningsprojektet. Ledskador är en process där tillståndet utvecklas långsamt och försämringen sker gradvis, fortsätter Eva. Nedbrytningen startar dessvärre långt tidigare än den visar sig kliniskt och på röntgen. Studerar man däremot det biokemiska förloppet kan man identifiera en nedbrytning av leden tidigare.

Forskarlaget gjorde en smått revolutionerande upptäckt. Dom hittade en nedbrytningsprodukt som redan i ett tidigt skede finns i en inflammerad led medan den i en frisk led existerar endast i en låg grad. Genom ett enkelt blodprov kan man fastställa om leden är inflammerad.

Eftersom sjukdomen utvecklas under en lång tid är det svårt att veta var i förloppet hästen befinner sig när den drabbas av problem och det finns idag ingen behandling som helt botar sjukdomen. Därför är det av extra stort intresse att upptäcka sjukdomen på ett tidigt stadium.

Eva rekommenderar, precis som Karin, regelbundna hälsokontroller.
– Om sjukdomen upptäcks i ett tidigt stadium kan förloppet avbrytas och risken för följdskador kan skjutas upp.

Naturligt i brosket
– Hyaluronsyra är en substans som finns naturligt i brosk och ledvätska och som bland annat har en smörjande funktion på brosk och ledkapsel, berättar Eva. Den motverkar inflammation och underlättar tillförseln av näringsämnen och borttransporten av slaggprodukter.

Redan 1996 fick Eva kontakt med Rood and Riddle Equine Hospital i Lexington, USA. Här hade vetenskapliga studier bedrivits på effekten av att oralt (via fodret) tillföra syntetisk hyaluronsyra med en speciell molekylvikt.
– Man kunde, via studier på galopphästar, se att den här hyaluronsyran faktiskt gav effekt när den tillfördes i fodret, vilket man inte tidigare trott var möjligt.

Eva blev intresserad.
– Om man vid en ledskada injicerar hyaluronsyra i leden ger det effekt under ett antal dagar. Men om man kan ge detta oralt skulle ju effekten finnas kvar så länge man ger preparatet.

Efter diskussion med forskare hemma i Sverige, övertygades Eva om att den effekt man talade om i USA faktiskt var möjlig.
– Jag tog in preparatet till Sverige och sålde det under många år till kliniker som ofta ordinerade det som uppföljning efter behandling av en ledinflammation.

Idag säljs preparatet inte bara till kliniker utan används även i förebyggande syfte.
– Förebyggande så tillvida att det återställer en normal ledfunktion, förtydligar Eva. För en häst som är halt fordras däremot behandling.
Hon menar att hyaluronsyra som fodertillskott kan göra nytta efter ledoperationer eller efter injektion i leden vid en ledinflammation men även på tävlande hästar, som utsätts för hård träning och äldre hästar, som med åren blivit stelare.
– Ryttare brukar märka effekten redan efter några dagar, berättar Eva.

Tillsammans med laget forskar Eva vidare för att hitta en metod att kunna bestämma var i sjukdomsförloppet en häst befinner sig.
– Den dag vi kan diagnosticera detta kan vi också på ett bättre sätt skräddarsy en behandling, avslutar Eva.

Text och foto » Eva Jacobsen Svaton publicerad 2013, uppdaterad

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *