Rid in hästen själv

Är du en lycklig ägare till en unghäst som snart ska ridas in? Grattis – men då kanske du också är i valet och kvalet huruvida du ska göra det själv eller anlita en professionell inridare?

Självklart spelar många faktorer in – så som din egen erfarenhet, hästens temperament och förutsättningar på anläggningen – men har du en väl hanterad unghäst accepterar den troligen att ha dig på ryggen utan så värst mycket dramatik.

Olof Axelsson tar emot hästar för både inridning och tillridning. Han arbetar dessutom som dressyrlärare på Beridarprogrammet på Flyinge.

Att sedan skola hästen vidare är däremot ofta en desto större utmaning.
– Att rida in hästar handlar egentligen inte om ridning utan om generell djurtämjning, säger Olof Axelsson, diplomerad Unghästutbildare. Det spelar ingen roll på vilken nivå i ridningen man befinner sig, kan man bara läsa av hästens reaktioner väl och har en god förståelse för dess instinkter, tycker jag absolut att man kan försöka rida in den på egen hand.

Dock vill Olof poängtera att inridningen inte får tas lätt på. Ridtekniskt är den inte så krävande, men fallgroparna är många och går något fel kan konsekvenserna vara långlivade.
– Ha alltid en hjälpreda till hands, helst någon med erfarenhet av inridning, som kan assistera dig och din häst i dom olika skedena, säger han och betonar samtidigt vikten av att upplevelsen av första sadlingen, första tränsningen och första ritten ska vara så positiv för hästen som bara är möjligt. Det lägger den bästa förutsättningen för en lyckad inridning.

Vänj hästen tidigt med att ha något på ryggen och så småningom ett bett i munnen – och beröm den mycket när den accepterar det.

Gärna hanterad – men inte överhanterad
Att hantera unghästen i alla vardagliga situationer, så tidigt som möjligt, betalar sig alltid – om det gjorts rätt vill säga.
– Är hästen hanterad väl så att den känner tillit till människor och har fått lära sig lite vardagshyfs, underlättar det naturligtvis själva inridningen, säger Olof. Men hanteringen bör inte ha fått gå till överdrift.

Han förklarar att det ibland händer att han tar emot hästar som han kallar ”överhanterade”.
– Dom hästarna påminner mer om trygga hundar som strosar med dit man går, får godis stup i kvarten och finner sig i allt man introducerar för dom utan att ifrågasätta det. Dom är vare sig fokuserade eller nyfikna. En sådan häst är det lätt att man missförstår och hoppar upp i sadeln på för tidigt. Det kan sluta riktigt illa när hästen plötsligt, från ingenstans, inser att något främmande plötsligt klättrat upp på ryggen, varnar han.

Ta det i små steg
I förberedelserna inför inridningen ingår det att successivt vänja hästen vid att ha sadel och träns på sig, bli longerad, tömkörd, transporterad, löshoppad och promenerad vid hand.

Longera gärna hästen en stund innan du sitter upp så att den inte har alltför mycket energi att göra av med – med dig i sadeln.

På hösten under hästens tredje levnadsår brukar vara en lämplig tid att sätta igång. Treårstesterna som hålls på våren det år hästen fyller tre, är även ett incitament för många hästägare att börja inridning då.
– Det kan kännas lite tidigt, många unghästar kan upplevas omogna – men görs det på rätt sätt går det alldeles utmärkt.

Faktum är att all forskning visar att styrka och kondition faktiskt ska grundläggas mycket tidigt i hästens liv för att göra den långsiktigt hållbar.
En gradvis stegrad belastning av senor, ligament, skelett och muskler är nödvändig för att hästkroppen ska bygga upp den styrka som krävs för framtiden.

Känn in den unga hästen, var oerhört lyhörd och ta god tid på er. Känns hästen disträ är det ingen bra stund för att introducera den till något nytt.
– Alla unghästar reagerar så olika på momenten vid inridning, konsten är att kunna läsa av varje individ, säger Eva Bratt Hagtorn som har stor erfarenhet av inridning.

Men det gäller såklart att ta allt steg för steg och vara vaksam över hur unghästen reagerar på allt det nya – och försäkra sig om att den inte blir överansträngd.

Inte rätt tid för alla
Hästar som är födda på sensommaren tycker Olof gott kan få vänta några månader till att bli inridna.
– Dom har ju inte kommit lika långt i tillväxten som en som är född tidigare på året.

Väldigt storvuxna unghästar kan också behöva extra tid på sig innan dom rids in, likaså får man under kraftiga tillväxtperioder, ta det lite lugnare.

Ett tydligt tecken på att hästen är inne i en intensiv tillväxtfas kan vara när korset skjuter upp – hästen är då s k överbyggd – och rör sig stelt. I det här skedet tippar hästens tyngd framåt och vilar till stor del på frambenen. Efter några månader har framdelen vuxit ikapp och man kan träna lite mer igen.

Men alla hästar blir inte överbyggda när dom växer. Man bör vara uppmärksam på om dom blir tröttare än vanligt eller tappar i vikt – det är ofta ett tecken på att dom växer.

Det svenska tuffa klimatet med långa, mörka vintrar och relativt kort betessäsonger, bidrar till att våra unghästar tenderar att utvecklas långsammare än hästar på kontinenten.

Sadel på ryggen
Att ha någonting på ryggen strider mot hästens instinkter – i det vilda skulle en best på ryggen med all säkerhet vara förenat med livsfara.
– Introducera sadeln för hästen försiktigt och i små steg. Börja med att lägga på ett schabrak på ryggen med en löst spänd täckesgjord runt magen – och beröm mycket när den accepterar, tipsar Olof.

Nästa gång kan du prova att försiktigt lägga på en sadel utan stigläder och stigbyglar. Om du gör detta lugnt och försiktigt bör hästen klara det utan att få panik.
– Bäst är att inte spänna sadelgjorden på riktigt första gången. Håll istället bara i stropparna på sadeln med den ena handen och sadelgjorden i den andra. Höj upp sadelgjorden tills den stramar något. Skulle hästen visa minsta obehag av detta, hinner du snabbt släppa på trycket utan att behöva fippla med några spännen, säger Olof.

Nästa steg är att sätta på stiglädren med stigbyglar och låta dom hänga löst vid hästens sidor. En del hästar reagerar våldsamt på detta, andra blir inte alls rädda.
– Om den tycker att stigbyglarna är läskiga bör man röra dom längs hästens sidor och klappa lugnande samtidigt, tills hästen accepterar dom. En häst som visar rädsla för ljud och rörelser i omgivningen, behöver avledas lite för att den sedan ska bli lugn i hanteringen. Den behöver bli avsensibiliserad helt enkelt. Låt din medhjälpare köra lite ”små grodorna” en bit bort eller rassla något mot sargen en stund, under tiden som du klappar och talar lugnande till hästen. Det brukar oftast fungera riktigt bra, tipsar Olof.

När hästen är van vid sadeln och stigbyglarna kan man prova att hänga över ryggen på den.

Dags att sitta upp
När hästen är van vid sadeln och stigbyglarna kan man prova att hänga över ryggen på den. Håll till på en inhägnad ridbana eller i ett ridhus när ni gör detta.

Var lugn och uppmuntrande gentemot hästen och beröm den för minsta positiva sak. Första gången kan det räcka med att bara hänga medan hästen står still. Därefter kan ni be hästen att skritta några steg.
– Lägg noga märke till hästens reaktion, speciellt öron-spelet avslöjar hästens sinnesstämning. Avbryt genast om den visar oro, säger Olof.

Innan man lägger över benet så ska hästen vänjas vid beröring på högersidan från hängande position.
– Den måste acceptera att man ”finns” även på högersidan uppifrån, säger Olof.

Var vaksam på hästens signaler när du för första gången sätter ena foten i stigbygeln. Luta dig över sadeln och hitta balansen så att vikten hamnar mitt över hästen.

Om hästen är lugn kan ni gå vidare med att ryttaren sätter ena foten i stigbygeln och lutar sig över sadeln så att vikten hamnar mitt över hästen.

Accepterar hästen detta kan ryttaren sätta sig grensle, först något framåtlutad och med rejält tag i manen. Beroende på hur hästen beter sig kan ryttaren gradvis räta upp sig, för att strax sitta alldeles upprätt.

Ge hästen massor av beröm när den accepterar att du sitter på den!

Inga tygeltag
Ryttaren ska inte använda tyglarna alls i början.
– Ryttaren ska vara passiv med tyglarna under tiden hästen vänjer sig vid vikt och skänkel men tyglarna måste kunna användas om något händer. Personen på marken leder hästen i lina som är fäst i bettet, instruerar Olof.

Han menar att hästen måste få chansen att vänja sig att följa handen som sedermera ska bli tygeltaget.
– Det här är ett viktigt steg i inridningen, här får det inte gå fel. Vi vill ju inte att hästen ska följa sin instinkt att vilja fly från det som håller den fast, säger Olof.

Om linan knäpps fast i både bettringen och remontnosgrimman blir ”svänga-signalen” inte för stark.

Han rekommenderar att i nästa steg, fästa linan i både bettringen och remontnosgrimman. Det gör att ”svänga-signalen” känns i bettet men utan att bli för stark.
– När ni första gången svänger runt eller går på böjt spår kan det hända att hästen far iväg lite. Det är för att ryttarens balans förändras och för att hästen ser ryttaren bakom sig, på sin rygg.

Ett grimskaft löst kring hästens hals blir en bra säkerhetslina om den skulle börja studsa.
– Bestraffa aldrig hästen om den reagerar på det ni gör, utan behåll lugnet i alla lägen och ha tålamod, säger Olof. Och håll träningstillfällena korta och var noga med att ge hästen beröm när den varit duktig. Ta god tid på dig, var uppmärksam för varje minsta tecken på att hästen upplevs stressad – backa i så fall tillbaka till det moment där det senast kändes bra och börja försiktigt om därifrån.

Ett steg närmare ridning
När hästen är lugn med ryttare på ryggen, kan ni ge er ut på korta promenader – fortfarande med en person som leder hästen – runt omkring på ställen där hästen helst varit förut och känner sig trygg. I början gäller det för ryttaren att vara så ”osynlig” som möjligt, utan att inverka. Vänj hästen vid att skänkeln vilar intill sidan på den.

Efter några gånger kan ni spänna fast tyglar i tränset och öva försiktigt på att göra halt. Ni kan bestämma att ni räknar högt till tre och att ni på tre gör halt. Den som går på marken säger då ”ptroo” och stannar samtidigt som ryttaren gör en mjuk förhållning med tyglarna. Ge hästen beröm när den stannar.

I övrigt bör ryttaren låta bli tyglarna så mycket som möjligt.

Därefter smackar ryttaren lätt och ger ett varligt skänkeltryck samtidigt som personen på marken börjar gå igen. Snart har hästen förstått hjälperna för halt respektive igångsättning. Efter ett antal promenader kan ni prova att ledaren kopplar bort grimskaftet och hästen går ”lös”.

Att bocka när den får något på ryggen är hästens naturliga sätt att försöka bli av med ”rovdjuret”.

Trav och galopp
Första gången hästen ska trava med ryttare kan det vara bra att göra detta med ledare i paddock eller ridhus. Att känna ryttaren studsa eller vara i obalans, kan vara otäckt för hästen första gången och risken finns att den då plötsligt far iväg.

När det känns säkert kan du prova att trava och galoppera – första gångerna på lina. När det fungerar är det bra om hästen följer en annan trygg häst så att den naturligt faller in i gångarterna utan så mycket påverkan från ryttaren.

Lagom mycket, lagom ofta
När hästen nyligen är inriden, räcker det med mycket korta, ledarledda promenader en eller ett par gånger i veckan med minst en vilodag emellan.

Med lite tålamod kan du snart ta med din häst ut på den där drömturen. Men ha inte för bråttom med att rida ut själv – ta hjälp av någon som har kontroll över hästen från marken och gärna en trygg, äldre hästkompis.

Efter ett par månader kan du öka längden till tjugo minuter eller en halvtimme om hästen är pigg och glad. Nu kan du även rida ut i sällskap med en annan häst, upp till tre gånger i veckan. Ju lugnare och tryggare sällskapet är, desto bättre. Varva gärna ridpassen med lättare arbete på töm. Fortfarande gäller regeln minst en vilodag emellan.

När hästen ridits i några månader, bör den få en längre sammanhängande viloperiod, antingen sommarbete eller vintervila, beroende på när man börjat med den.

När du sätter igång den igen fortsätter du med vilodagarna mellan riddagarna.
– Själva inridningen är ett relativt lätt steg – det svåra börjar nu när hästen ska skolas vidare, avslutar Olof.

Text och foto » Camilla Ramfelt McCarthy

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.