Pålagringar – vilken betydelse har dom?

Benpålagringar – osteofyter – är vanligen kopplade till leder och är kroppens reaktion för att stabilisera en led vid ledsjukdom eller efter ett trauma. Symptomen beror på var pålagringen sitter och hur stor den är – och kan i hög grad variera mellan olika individer.

Benpålagringar upptäcks i första hand genom röntgen. Anledningen till att man valt att röntga kan vara att hästen uppvisat ömhet och/eller hälta men det kan också handla om röntgen av en till synes fullt frisk häst, vid besiktning inför en försäljning.
– Vid kliniska symptom är behandlingen ofta antiinflammatorisk medicin och ordinerad vila, berättar Margareta Uhlhorn, chefsveterinär vid bilddiagnostiska kliniken vid SLU. Men om inga kliniska problem förelegat och man ändå vid röntgen upptäcker benpålagringar, är det inte lika självklart hur man går vidare.

Margareta Uhlhorn och Charles Ley är båda specialister inom bilddiagnostik, diplomerade ECVDI. Margareta är chefsveterinär på den bilddiagnostiska kliniken och Charles har arbetat på UDS bilddiagnostika kliniken sedan 2002.

Börjar med inflammation
Charles Ley berättar att en benpålagring i en led börjar med en inflammation i leden.
– En inflammation i en led kan bero på ett trauma men också en långvarig överbelastning eller en infektion. Inflammationen leder på sikt till att brosksporrar bildas på ledkanterna. Brosksporrarna mineraliseras så småningom och omvandlas till ben, så kallade osteofyter, benpålagringar.

Till vänster: En frisk led med jämna ytor i kanterna och ett utrymme mellan benytorna.
Till höger: En led med pålagringar. Ledytorna är taggiga och det förbenade brosket har till och med vuxit ihop med resten av benet.

Uppkomna benpålagringar försvinner inte. Radiologiskt kan man se om dom är aktiva eller inte men det är svårt att avgöra hur gamla dom är.
– För att ta reda på när pålagringarna uppstått kan man naturligtvis jämföra med tidigare tagna röntgenbilder om sådana finns, säger Margareta. Men även här kan det uppstå tveksamheter, bilderna måste vara tagna från exakt samma vinkel för att vara jämförbara och detta är inte alls alltid fallet.

Hon berättar att för att få en rättvis och korrekt bild av en led fordras hela fyra röntgenplåtar av en och samma led.
– Tar man färre än fyra projektioner finns det alltid en högre risk att något är dolt.
Det är dock vanligt att förändringarna uppstår på en viss del av leden.
– Om vi tar framkotorna exempelvis, uppträder dom tidigaste förändringarna oftast på insidans framkant, berättar Margareta.

– Man kan få så oerhört mycket information genom röntgen, upplyser Margareta, men det gäller att veta vad det är man vill ha svar på och vad man letar efter.

Röntgenbilden en pusselbit
En upptäckt av benpålagringar vid röntgen kopplad till besiktning kan ställa till problem och ge både säljare och köpare huvudbry. Nu gäller det att försöka fastställa huruvida benpålagringarna kommer att inverka menligt på hästen i framtiden.
– Upptäcks benpålagringar vid en röntgen för besiktning måste man se fyndet som en av många pusselbitar, säger Margareta. Det är viktigt att få fram en helhetsbild och inte stirra sig blind på enbart röntgenbilden.

Margareta framhåller vikten av att se vilken historia hästen har bakom sig och även vilka uppgifter hästen har framför sig.
– Man kan få så oerhört mycket information genom röntgen, upplyser hon, men det gäller att veta vad det är man vill ha svar på och vad man letar efter. Vid en besiktning måste man utgå ifrån vilka områden som kan utgöra svaga punkter på just den aktuella individen.

Påverkan varierar mellan individer
Hur en benpålagring påverkar hästen hänger helt naturligt ihop med var den uppstått. Men Charles poängterar att påverkan också varierar i hög grad mellan individer.
– En individ kan ha betydligt större besvär än en annan även om benpålagringen sitter på samma ställe. Därför är det så utomordentligt viktigt att koppla röntgenfynden till övrig undersökning.

I rygg och hals – och andra ställen
Benpålagringar uppträder inte bara i benens leder utan kan även förekomma i rygg och hals.
– Alla leder mellan kotkroppar kan drabbas av pålagringar, upplyser Margareta.

Även i sen-, ligament- och muskelfästen kan ­pålagringar uppstå men då kallas pålagringarna för entesiofyter.

Vill du veta mer om pålagringar i rygg, hals samt sen-, ligament- och muskelfästen finns artikeln att läsa i sin helhet i utgåva 8 2013. Finns att köpa här i papperform (59 kr, fraktfritt) »

Text och foto » Eva Jacobsen Svaton

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.