Med tömmen till hjälp, del 1

Tömkörning som ett komplement till ridningen är positivt ur många aspekter. Såväl den unga hästen som den äldre, som kommit längre i sin utbildning, arbetas med fördel på töm men arbetet kan se lite olika ut. I tre delar kommer välkände och rutinerade A-tränaren KG Svensson att visa hur han går tillväga när han arbetar hästen på töm. Första delen handlar om den unga hästen.

KG Svensson tömkör gärna sina hästar, unga som gamla.
– Det är ett utmärkt sätt att arbeta hästen, fastslår han. Rätt utförd skapar tömkörning bjudning, du hjälper hästen att hitta takt och balans och inte minst att acceptera bettet.     
Du får dessutom tillfälle att mycket tydligt se hur hästen rör sig och hur musklerna används.

Rätt utrustning
Så snart den unga hästen är van vid att ha ett bett i munnen kan du börja tömköra den.
Rätt utrustning är en viktig detalj. Däckeln ska vara av en typ som inte ligger an mot manken eftersom tryck mot manken av många hästar upplevs som mycket obehagligt. Tjockfodrade däckelpaddar är inget KG är särskilt förtjust i.
– Jag lägger hellre på ett vanligt schabrak. Det är tunnare och gör att däckeln ligger mer stilla.
KG påpekar att även om hästen haft en sadel på ryggen kommer däckeln att ge ett annat tryck, som är nytt för hästen. Schabraket är oftast bekant, vilket kan skapa lite mer trygghet.
– Svanskappa använder jag inte dom första gångerna på den unga hästen, säger KG. Det kan störa och därmed skapa osäkerhet, vilket vi vill undvika.

Nosgrimman blir kapson
Till huvudlaget använder KG en hög nosgrimma för att kunna göra en kapson med hjälp av nosgrimman. Tömmarna är åtta meter långa och den yttre tömmen dubbelsydd.
– Det ger lite tyngd och stadga i tömmen och tillåter att jag använder den för att driva med.
Dom två tömmarna är inte ihopsatta, vilket är en säkerhetsfaktor.
– Sitter dom inte ihop riskerar du inte att fastna i tömmarna.
En medhjälpare är en tillgång när du tömkör den unga hästen dom första gångerna. Att alltid använda benskydd är klokt.

Träna på klatsch
KG använder en pisk med lång snärt.
– Med en lång pisk kan jag göra mig förstådd och samtidigt behålla min position. Men du måste kunna använda pisken, säger KG.
Det är viktigt att pisk-snärten inte släpar i marken, därför har KG den upprullad runt skaftet när han inte använder den. Att klatscha med den i luften är inte helt lätt utan träning.
– Lägg en tändsticksask på marken och träna på att träffa den med snärten, instruerar KG.

Ingen töm på backen
På däckeln KG använder finns ringar i tre höjder. KG förklarar att mittenringen är en bra höjd att börja med på den unga hästen. För hästen som kommit längre i utbildningen kan man använda ringarna som sitter högre upp.
Dom lägsta ringarna används för att lägga tömmen runt bakdelen, något som är vanligare i exempelvis Frankrike och Spanien, än i Sverige.
Tömmen fästs i mittenringen och går direkt till bettet. En viktig detalj är att tömmen inte hamnar på marken, där risken är stor att hästen trasslar in sig i den.
– Därför lägger jag den medan jag gör hästen färdig i den översta ringen på ett sätt som gör att jag enkelt kan dra ut den rakt bakåt när jag ska börja.

Inleder med longering
Till att börja med longerar KG den unga hästen och sätter då tömmen så att den höga nosgrimman fungerar i princip som en kapson. Han trär inre tömmen genom bettringen på innersidan, under nosgrimman, genom bettringen på yttersidan, och tillbaka till inre bettringen igen där han fäster den.
– Med tömmen spänd på det viset blir det lagom rörelse i bettet, för en häst som ännu inte är så van vid bettet, upplyser KG.
Inledningsvis har KG kontakt med hästen bara med den inre tömmen medan den yttre hänger slak. Hästen får gå på en relativt stor volt.
– Om hästen drar för mycket i innertömmen kan jag använda mig av hörnet.
KG visar hur han släpper fram hästen till hörnet av ridhuset genom att själv följa med, för att sedan ta hjälp av hörnet för att vända.
KG berättar att hästen tycker om när man går med framåt.
För att skapa trygghet och göra det bekvämt följer alltså KG med den unga hästen i rörelsen ganska mycket. Med den mer utbildade hästen rör han sig inte med framåt i lika hög grad.
I det första skedet använder KG inte pisken utan driver med den dubbelsydda tömmen.

Att stanna
När hästen är bekväm med bett, tömmar och gjord är det dags att lära den stanna. KG tar kontakt även med yttertömmen och följer med hästen mot väggen och mot yttertömmen.
– På det här sättet tar jag hjälp av väggen som en naturlig broms. Samtidigt rör jag mig framåt från min position vid gjorden och placerar min kropp där den tillsammans med väggen inverkar bromsande. Det är inte alltid hästen förstår vad den ska göra första gången men andra gången brukar den stanna.
KG betonar att du inte får bromsa med fötterna.
– Det blir alldeles för abrupt. Det är bara underarmarna som bromsar.
Det är därför viktigt att du har underararmarna vinklade så dom blir elastiska och flexibla.
Ett ”ptroo” och en smackning i rätt ögonblick kan hjälpa, i övrigt använder KG inte rösten särskilt mycket.
– Jag kommunicerar mest genom det sätt jag rör mig. Som man går och rör sig, så rör sig hästen.

Gör dig förstådd
När hästen stannar med hjälp av väggen prövar KG att stanna mot yttertömmen utan väggen som hjälp. Fungerar det inte tar han väggen till hjälp igen. KG poängterar hur viktigt det är att hästen verkligen förstår vad det är du ber den om.
– Hästen kan bli lite ängslig när den gjort halt, eftersom den är osäker på vad jag vill att den ska göra härnäst. Ge den tillräckligt med tid så det inte blir någon stress.
När tömmarna ska ändras får hästen göra halt och KG flyttar sig framåt mot hästen samtidigt som han samlar ihop båda tömmarna, den inre tömmen före och lite kortare än den yttre.
– Har jag en pisk tar jag den under armen. 

Inre bakbenet sist
Det är inte alltid KG tar bort kapsonen vid det första tillfället hästen tömkörs. Ibland behövs den även vid nästa tillfälle.
Nästa steg är att spänna om så att tömmarna blir ledande-vändande. Yttertömmen sitter som tidigare medan den inre tömmen går från deckelns mellanring, genom bettringen, till handen.
– Jag börjar med mer kontakt på innertömmen, jag vill att hästen vänder framåt-inåt på voltspåret och följer med inåt med ganaschen. När den vant sig vid detta möter jag med yttertömmen men är fortfarande noga med att hästen vänder för innertömmen.
KG upplyser om att hästen när den gör halt på volten, alltid ställer in inre bakbenet sist.
– För en korrekt uppställning gör jag en lätt förhållning på yttre tömmen och möter upp med inre så att det inre bakbenet placeras bredvid det yttre.

Hitta bjudning
Det är okej om hästen fattar galopp.
– Du ska alltid uppmuntra framåtbjudning, poängterar KG. Vill du bryta av kan du möta med yttertömmen eller närma dig väggen. Det är väldigt viktigt att du inte är för stark i yttertömmen.  
Den ärliga bjudningen fram mot bettet kan låta vänta på sig en stund. För den unga hästen kan det ta lite tid innan den börjar känna sig trygg och slappnar av. Mental lösgjordhet är lika viktigt som fysisk lösgjordhet. När nosen kommer lite längre fram, läpparna är mjuka och hästen söker sig fram mot bettet har hästen kommit till bjudning.

Höger varv svårare
När det är dags för andra varvet påpekar KG att den unga hästen ofta är lite osäkrare i höger varv.
– Den kan vara lite ängsligare i munnen och ha lite svårare att hitta takt och bjudning. Det här är inte så konstigt, den är helt enkelt van att hanteras från vänster.
Ett första pass på tio till femton minuter kan vara lagom för den unga hästen som inte kommit så långt i sin utbildning. För den äldre och mer utbildade hästen kan ett pass på tjugo till fyrtio minuter vara lämpligt.
Det är en lugn och avslappnad treåring som står stilla och inväntar vad som nu ska ske efter avslutat pass.
– Hästar tycker om att stå stilla, ler KG. Det spelar ingen roll om det är en unghäst eller en äldre häst. Att stå stilla och vila är skönt.  
   
Text » Eva Jacobsen Svaton  Foto » Camilla McCarthy

Nästa gång kommer KG att visa hur han arbetar hästen som kommit lite längre i sin utbildning. Till del 2 »
Del tre handlar om hur du med hjälp av arbete på töm ökar samlingsgraden och lär hästen att börja trampa.    

2 tanker om “Med tömmen till hjälp, del 1

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *