Svensk forskning på häst och rörelse i topp

Utvecklingen inom forskningsområdet hästar och rörelser går snabbt och SLU stärker i och med upptäckten Sveriges position inom området ytterligare.

Biomekanikforskarna professor Lars Roepstorff , docent Marie Rhodin och doktoranden Maria Therese Engell höll en pressträff och visning i samband med Gothenburg Horse Show idag, torsdag den 23 februari. Trion demonstrerade bland annat en balansstol tillsammans med höghastighetsvideokameror och visade vad detta kan betyda för framtidens ridsport.

Nu vill forskarna på SLU ta nästa steg genom att i Uppsala bygga upp ett rörelselaboratorium – Swedish Centre for Inter-disciplinary Movement Sciences (SCIMoveS). Det blir en anläggning i den internationella forskningsfronten, som ökar kunskapen om hästars rörelse och hur hästar rör sig tillsammans med ryttaren.

Millisekund för millisekund
Rörelsemönstret vid olika typer av skador studeras också med sikte på förbättrad diagnostik och förebyggande arbete. I laboratoriet kan man studera fria rörelser genom en inbyggd kraftmätningsmatta samt väggar försedda med höghastighets-videokameror.

I en sådan anläggning kan man millisekund för millisekund registrera rörelser och krafter i detalj. Biomekanik och andra veterinärmedicinska discipliner integreras så att vi i förlängningen kan öka hästens välfärd genom att och optimera ridning, träning och utrustning.

Rörelselaboratoriet gör det möjligt att ta fram ett kvantifierbart utgångsläge för varje hästs rörelser som man kan använda vid träning, diagnosticering och behandling av hältor. Detta är värdefullt då rörelserna kvantifieras på samma sätt oavsett vem som gör bedömningen. Felbedömningar är idag vanliga, och kan få allvarliga konsekvenser.

Lars Roepstorff berättade att rörelselaboratoriet primärt är avsett för hästar, men även kan vara intressant till exempel för ett handbollslag eller film/spelindustrin för att skapa verklighetstroget rörelsemönster (t ex Avatar). Idag finns ingen annan möjlighet med den tekniken och storleken. Forskningen vid SLU behöver ca 75 MSEK för att förverkliga rörelsecentret med de kompetenser som krävs.
– Vi räknar med att det ska vara självbärande inom fem år, uppgav Lars.

SCIMoveS kommer kraftigt bidra till reducerade sjuk- och skadekostnader hos hästar.

Sven Holmberg är ansvarig för Young Riders’ Academy. Han menar att unga ryttare kan få hjälp att förändra sin balans och ridteknik för att nå bättre resultat med den demonstrerade utrustningen. Man skulle även kunna beskriva framgångsrika ryttares olika sätt att rida med den här tekniken.
– Ryttarskicklighet och hästens hållbarhet har ett direkt samband. Nu har vi möjlighet att objektivt se på samspelet mellan häst och ryttare, kommenterade Göran Dalin, docent vid SLU.

Marie Rhodin har funnit att variationen är stor i sina studier av hältor. Frågan är när hästen är skadad och rörelsestörningen därmed smärtrelaterad?
– Med den här analysmetoden har vi en objektiv analys (och ett konkret utgångsläge) att luta oss emot, sa hon.

SLU:s forskning har redan varit av stor vikt vid hästtävlingar, framför allt inom hoppningen. Under tre OS, VM, EM och Världscupen dom senaste åren har denna forskning haft en betydande roll för underlaget på banorna. Internationella ridsportförbundet (FEI) har tagit till sig forskningen och mätningar med mekanisk hov är numera golden standard på viktiga tävlingar.

På Gothenburg Horse Show lanserades Hästnäringens Test och Rådgivningscentrum, HTRB. En oberoende icke vinstdrivande organisation som erbjuder testning av underlag på ridbanor, ridhus och tävlingsarenor. Den snabba utvecklingen inom rörelseforskning på häst sätter med andra ord verkligen Sverige på världskartan.

Tipsa en vänShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someone

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *