Senskada – hästfolkets mest sökta

En senskada tar tid att läka och är därför en fruktad diagnos för många hästägare. Kanske är det därför som just ordet ”senskada” toppar antalet sökningar bland veterinärartiklar på Agrias webbsida under 2017. Drygt 26 000 sökningar har gjorts på just senskador.

En senskada uppkommer oftast efter en akut eller kronisk överbelastning av senan, vilket ger upphov till bristningar eller blödningar i senfibrerna som utgör själva senan.

Vanligast är senskador i böjsenor och gaffelband. Det är större risk att en otränad häst som ansträngs hårt drabbas av en senskada, än en individ som successivt tränats för uppgiften.
– En lätt senskada kan vara svår att upptäcka. Diffusa symptom som en lätt värmeökning och ansvällning över den drabbade senan som snabbt försvinner, kan vara dom enda tecknen, säger Karl-Henrik Heimdahl, veterinär hos Agria.

Enligt försäkringsbolagets skadestatistik sker senskador jämnt fördelade över året. I motsats till många andra diagnoser är det alltså inte vanligare med senskador en viss årstid. Antalet senskador har dom senaste fem åren legat relativt konstant.

Tålamod
– ett måste vid senskada 

text och foto » Eva Jacobsen Svaton, publicerad i Equipage 2015

En senskada ger inte alltid så tydliga symptom men ju förr skadan diagnosticeras, desto större är chansen att begränsa den. Fortsatt ansträngning av en häst med en senskada kan förvärra situationen betydligt. Många senskador har en god prognos men det fordras tålamod, dom tar lång tid att läka.

Senor fäster musklerna vid skelettet och består av stram bindväv. Senornas uppgift är att överföra kraften från musklerna till skelettet. Dom kan lätt utsättas för slitage. På många ställen finns därför senskidor eller slemsäckar som skyddar senorna. Skador uppstår oftast på böjsenor och gaffelband men även skador på sträcksenor förekommer.

Olika senor har olika uppgifter
Veterinär Maria Lendau är även specialist i hästens sjukdomar. Hon berättar att dom olika senorna har olika uppgifter och aktiveras i olika grad beroende på vilken typ av arbete hästen gör och vilken hastighet hästen rör sig i.
Skadorna skiljer sig alltså åt beroende på i vilken disciplin hästen används. Skador på den ytliga böjsenan drabbar exempelvis oftare galoppörer medan gaffelbandsskador är vanligare förekommande på travare.
På sporthästar är skador på ytliga böjsenan och gaffelbandet dom vanligaste senskadorna. Fälttävlanshästar, som rör sig i höga hastigheter, drabbas oftare än exempelvis dressyrhästar av mer akuta senskador.
Också hästens ålder spelar en viss roll för typen av skada.
– Äldre hästar drabbas oftare av skador på djupa böjsenans för-stärkningsband, berättar Maria. Man kan då många gånger se en svullnad under knät, carpus. Hästen är ofta inte halt och denna skada har en ganska god prognos.

Skadeorsak
En senskada kan uppstå genom ett trauma, som en spark, men även vid överansträngning vid arbete eller ett kraftigt genomtramp, om hästen halkar eller trampar fel så att senan sträcks över sin förmåga. Fibrerna i senan brister i större eller mindre omfattning varpå senan reagerar, en inflammation uppstår och senan vätskefylls.
– Beroende på skadans omfattning kan det se väldigt olika ut, från ett lindrigt ödem i senan till en större skada med kraftigt avslitna fibrer, säger Maria.

Långsam läkning
Senskador är fruktade även om dom är av lindrigare art eftersom dom på grund av dålig blodförsörjning läker långsamt och medför en lång konvalescens.
– Det är inte ovanligt med en konvalescens på sex månader, säger Maria. Och den kan sträcka sig upp till ett år och ibland mer än det.  Men prognosen behöver inte vara dålig.
Det är mycket som spelar in när prognosen ska bedömas. Naturligtvis har skadans omfattning betydelse men även hästens användning och dess ålder. Vissa discipliner, som galopp, trav och fälttävlan, innebär höga hastigheter och frestar på senorna i hög grad.

Diagnos
För att ställa diagnos är den säkraste metoden att använda ultraljud. En senskada kan annars vara svår att fastställa eftersom symptomen kan vara mycket otydliga. Svullnad uppstår ibland men inte alltid.
– Vid en skada på ytliga böjsenan och gaffelbandet kan svullnaden variera från att vara mycket kraftig till mindre och mycket diffus eller knappt synbar, berättar Maria. En skada på den ytliga böjsenan kan ha formen av en banan.
Hästen uppvisar inte heller alltid hälta. Smärta vid palpation kan vara ett tecken på senskada men det kan vara svårt att separera senorna och lokalisera smärtan och smärtan kan också bero på andra problem.
– Om du böjer benet när du palperar, slappnar hästen av i senan och det blir lättare att separera senorna och känna eventuell svullnad, avslöjar Maria.
Samtidigt påpekar hon att somliga hästar reagerar på palpation även om dom inte är skadade.
– Vissa hästar gillar inte när du känner igenom benet och reagerar fast dom inte har ont. Därför är det bra om du palperar din häst ibland för att veta hur den reagerar när den inte är skadad.
Ultraljudet används för att fastställa skadans omfattning och bedöma prognosen.
– Med ultraljudet kan man se om det handlar om ett ödem eller om själva senan och även omgivande strukturer, som fästen, är skadade.
Man följer också läkningsprocessen med ultraljud och kan med hjälp av detta fastställa hur skadan läker och om processen går åt det håll man önskar.

Den viktiga skrittmotionen
Beroende på skadans art och omfattning kan olika behandlingar sättas in.
– Grunden i behandlingen är alltid skrittmotion på hårt underlag, berättar Maria. Inledningsvis ska hästen vila tills den är ohalt och sedan skrittas, först för hand och sedan uppsuttet, i successivt allt längre pass.
Med ultraljud var sjätte till var åttonde vecka följer man sedan läkningsprocessen.
– I olika skeden kan nya beslut för behandling fattas, beroende på hur läkningen fortgår.
Ibland upptäcks en senskada inte i det akuta skedet eftersom symptomen ofta är ganska otydliga. Det är dock en fördel att behandla skadan då den just uppkommit.
– I ett akut skede kan en snabb behandling lindra skadans omfattning och hindra utbredning, säger Maria. I det skedet kan man också ge antiinflammatoriska preparat.
I ett akut skede är det bra att kyla benet eftersom kyla dämpar inflammationen och förhindrar ytterligare svullnad. Det är viktigt att hästen inledningsvis hålls i box för att skadan inte ska förvärras.
Det kan i det akuta skedet vara svårt att bedöma skadans omfattning eftersom en senskada ofta fortsätter att utvecklas under några dagar. En mer korrekt beskrivning av skadan kan därför göras först några dagar efter att den uppstått.

Behandling
– Senskador kan behandlas med många olika typer av preparat.  Kortison, hyaluronsyra eller PRP* kan injiceras direkt i senan. Även stötvågsbehandling kan sättas in för att stimulera läkeprocessen, säger Maria.
Hon berättar samtidigt att det inte finns några studier som entydigt visar på en generell effekt eller förkortad läkningstid av dessa behandlingar.
– Vilken typ av behandling man väljer beror på det specifika fallet.
Om senskadan är av den omfattande art som kallas ”core lesion”, det vill säga en blödning i mitten av senan då ett stort antal fibrer slitits av, kan man även göra ett kirurgiskt ingrepp i senan.
Men Maria poängterar att grunden i rehabiliteringen alltid är skrittmotion på hårt underlag.
– Den är oerhört viktig för att senan efter läkning ska bli så elastisk som möjligt.  Men det gäller att ha tålamod, det tar tid.
En bra hjälp i att hålla ut menar Maria är den kontinuerliga kontrollen av läkningsprocessen med ultraljud.
– Med hjälp av det vet vi ju om det går åt rätt håll och kan också se om någon annan behandling bör sättas in.

Hagvistelse för rörelsens skull
Under konvalescensen får hästen oftast gå i hage om den håller sig relativt lugn.
– För att stärka senan och hålla den elastisk är det viktigt att hästen rör sig men samtidigt får påfrestningen inte bli för kraftig. Kanske måste du byta till en lite sävligare hagkompis om den vanliga kompisen inbjuder till för mycket lek, tipsar Maria.
En sjukhage kan vara den bästa lösningen. Somliga hästar är också svåra att hålla på mattan när dom leds för hand. Maria betonar att man aldrig får utsätta sig själv för onödiga risker.
– Det finns lugnande preparat att ge, som brukar fungera bra. Ibland är hästen mer avspänd när man skrittar uppsuttet, då är det ett bättre alternativ.

Tillkalla veterinär
Prognosen vid en senskada kan alltså vara mycket god men kräver att man har insikt i och förstår läkeprocessens krav på tid. Den långa perioden av skrittmotion är så viktig för att fibrerna som skadats inte ska bli stumma.
– Tyvärr återfår dom läkta fibrerna dock aldrig sin tidigare elasticitet, säger Maria. Risken för en senskada är också större om hästen haft en skada tidigare.
Maria förklarar att eftersom dom läkta fibrerna alltid blir mindre elastiska än tidigare blir påfrestningen på övriga fibrer större då dom nu sträcks mer.
Maria förordar att du vid misstanke om senskada alltid kontaktar veterinär.
– Det kan vara svårt för en lekman att göra en riktig bedömning och också svårt att veta hur skadan ska hanteras. En veterinär har möjlighet att sätta in korrekt behandling snabbt och därmed undvika att skadan förvärras.

* PRP står för Platelet Rich Plasma, en metod där hästens eget blod, efter preparering, injiceras i senan.

Tipsa en vänShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someone

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *